Varje år sker närmare 700 narkotikarelaterade dödsfall i Sverige. Varje dödsfall är ett för mycket!

Allhelgonahelgen är dagarna då vi skänker en extra tanke till våra nära och kära som inte längre finns ibland oss. Det är också tiden för eftertanke och reflektion kring de som lämnat jordelivet till följd av konsekvenserna av handlingar utförda av hänsynslösa individer som utan ansvar och medkänsla för medmänniskor försörjer sig på handel med narkotika. Och det sker på olika nivåer. Gängledare finansierar sin kriminella verksamhet genom att med lockande belöningar, men också tvång och hot, rekrytera ungdomar till att begå grova våldsbrott. Lokala gäng som tjänar pengar genom att sköta narkotikadistributionen på sina orter. Basen för allt detta är att det finns missbrukare och partyknarkare som göder verksamheten ekonomiskt.


Det är inte bara de som använder narkotika som drabbas. Anhöriga och nära vänner lider också av situationen. Likaså kan helt utanförstående drabbas av olyckor med narkotikapåverkade inblandade. Exempel på det är det alltmer utbredda drograttfylleriet. 

Under 2000-talet har användandet av narkotika ökat något hos den vuxna befolkningen, men den totala konsumtionen fortfarande ligger ganska lågt i jämförelse med många andra länder i Europa, framför allt vad gäller cannabisanvändning. Men det är stora skillnader mellan olika grupper.

Narkotikaanvändning och frekvent berusningsdrickande är störst bland unga vuxna och det är fler män än kvinnor som använder narkotika. Däremot är användandet och tillgången jämnt fördelad över landet. De senaste åren har antalet narkotikabeslag av hasch och kokain ökat. Ökningen beror troligen på att det både är mer narkotika i omlopp och att tull och polis haft ett ökat fokus på att hitta narkotika. En anledning kan också vara att Sverige blivit ett transitland för narkotika. 

Totalt har drygt 3 procent av befolkningen använt cannabis någon gång det senaste året. Räknar man in all narkotika, inklusive icke-läkarförskriven användning av narkotikaklassade läkemedel, så ligger siffran på ca 9 procent. Vi vet att det sker en underrapportering när personer beskriver sin konsumtion. Detsamma gäller för motsvarande undersökningar i andra länder.
Rapporten Skolelevers drogvanor, som ges ut av CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikafrågor) visar att andelen ungdomar som testat narkotika har legat på ungefär samma nivå de senaste 20 åren, men det har skett en liten ökning av användningen av sömn- eller lugnande medel som inte förskrivits av läkare. Det finns även en ökning av så kallade nya psykoaktiva substanser, NPS, som behöver klassas som narkotika innan de blir förbjudna. Innehållet kan dock vara lika eller mer potent än olagliga narkotiska substanser. 
  • Bland skolungdomar är det 7 procent i årskurs 9 och 15 procent på gymnasiet som svarar att de någon gång använt narkotika. 
  • Av de skolungdomar som använt narkotika står ungefär en tiondel för en större del av konsumtionen. Ett liknande mönster syns i den vuxna befolkningen. 
  • Exempel på NPS kan vara olika former av cannabinoider, som ibland marknadsförs som ”laglig cannabis” och som idag säljs öppet i fysiska butiker och på nätet. 

Vi behöver begränsa både tillgång och efterfrågan 
  • Att förebygga narkotikaanvändning är viktigt för att minska narkotikarelaterade problem och skador i stort, men även för att på sikt minska dödligheten. Det kräver i sin tur tillräckliga resurser till kommuner och regioner. 
  • Inför åtgärder för att minska tillgången på narkotika. Både på lokal nivå, genom metoder som Krogar Mot Knark, och på nationell och internationell nivå genom samverkan mellan polis, tull och underrättelsetjänst.
Mer information
Mer information om narkotika hittar du till exempel hos Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)  och Narkotikapolitiskt Center (NPC).
Sök